This post is also available in: Suomi (Finska) English (Engelska)

DEN SÖRJANDE PÅ ARBETSPLATSEN

Hur och varför bör en organisation förbereda sig inför de förluster som de anställda råkar ut för?

Vilken som helst arbetsplats kan drabbas av ett dödsfall eller att en närstående till en anställd avlider. Färdiga handlingsmallar minskar rådvillhet och hjälper organisationer att agera på ett sätt som stöder den sörjande och främjar dennes arbetsförmåga.

Läs mer

Hur beakta den anställda före återkomsten till arbetet?

Den sörjande anställda bör beaktas genast efter dödsfallet och innan han/hon återvänder till arbetet från sin eventuella sjukledighet. Man bör även reagera på en nära förestående död och palliativ vård.

Läs mer

Hur stöda den anställda vid återkomsten till arbetet?

Det är viktigt att hela arbetslaget tar sorgen i beaktande och tar del i den. Av chefer krävs krisledarskap och förmåga att möjliggöra stöd och tröst från arbetskamraterna. Man kan använda sig av många olika specialarrangemang för att stöda den sörjandes återkomst till arbetet och för att bibehålla dennes arbetsförmåga.

Läs mer

Hur stöda den anställda på lång sikt?

Förlusten av en närstående påverkar den sörjandes liv och arbete till och med efter flera år. Man bör kunna ta även detta i beaktande på arbetsplatsen.

Läs mer

Vilken typ av stöd behöver den sörjandes arbetslag?

Även arbetslaget behöver stöd i att bemöta den sörjande. Chefens uppgift är att hjälpa också andra än den sörjande i den nya situationen, genom att diskutera, lyssna och förmedla information samt instruera.

Läs mer

  • Työterveyslaitos: Työkyvyn varhainen tuki. Luettavissa: https://www.ttl.fi/tyontekija/tyoterveyshuolto/tyokyvyn-tuki/tyokyvyn-varhainen-tuki/ Luettu 24.10.2019
  • Ahlström, M. (2017). Työhön paluu traumaattisen surun jälkeen – surevien kokemuksia työhön paluustaan. Pro gradu. Tampere: Tampereen yliopisto. Työn ja hyvinvoinnin maisteriohjelma.
  • Bath, D. (2009). Predicting Social Support for Grieving Persons: A Theory of Planned Behavior Perspective. Death Studies 33:10, s. 869–889.
  • Charles-Edwards, D. (2009). Empowering People at Work in the Face of Death and Bereavement. Death Studies 33:5, s. 420–436.
  • Dyregrov K., Dyregrov A. (2008). Effective Grief and Bereavement Support. The Role of Family, Friends, Colleagues, Schools and Support Professionals. Lontoo: JKP. 
  • Gibson, M., Joan, T. & Gallagher, A. (2011) Workplace support for traumatically bereaved people. Bereavement Care 30:2, s. 10–16
  • Kauppinen, K. Työ on henkireikä – työssäkäyvän läheisen kuolema, suru ja siitä selviäminen. Teoksessa Kauppinen K ja Silfver-Kuhalampi M. (toim.) (2015) Työssäkäynti ja läheis- ja omaishoiva – työssä jaksamisen ja jatkamisen tukeminen. Sosiaalitieteiden laitoksen julkaisuja 2015: 12, s. 95–131.
  • Poijula, S. (2018). Resilienssi – Muutosten kohtaamisen taito. Helsinki: Kirjapaja.
  • Keskustelut johdon kouluttaja, työnohjaaja Nenne Amnellin kanssa 12.9.2019
  • Keskustelut Suomen nuoret lesket ry:n kokemusasiantuntija Elisa Stenbergin kanssa 12.9.2019.
  • Muu Surevan kohtaaminen -hankkeen kokemusasiantuntijoilta ja surujärjestöjen työntekijöiltä saatu kokemusperäinen tieto.

Hur och varför bör en organisation förbereda sig inför de förluster som de anställda råkar ut för?

Varför är det viktigt för organisationen att beakta sörjande anställda?

  • En i förväg upprättad handlingsmall som alla känner till, underlättar den utmanande situationen. Enligt undersökningar mår personer som förlorat en närstående bättre känslomässigt och fysiskt på arbetsplatser där det finns en i förväg upprättad strategi för de anställdas personliga kriser.
  • En otillräcklig hänsyn kan leda till längre sjukledigheter samt problem med arbetsförmåga och i förmågan att fungera i ett arbetslag.
  • Ett bättre stöd till anställda i en svår situation leder till bättre arbetshälsa och ökar på lång sikt arbetsproduktiviteten. Att ta hand om de anställda är även en fördel för organisationen.
  • Ett väl förberett arbetslag är mer resilient. Detta betyder att organisationen klarar sig bättre genom förändringar och kan nyttja arbetsinsatsen även från de anställda som befinner sig i en utmanande livssituation.
Surevan kohtaaminen -toiminnan kuvituskuva

Hur kan organisationen förbereda sig inför de anställdas personliga kriser?

  • Ta möjligheten för ett dödsfall i beaktande i arbetsplatsens krisplan. Varje arbetsplats bör även ha en mall gällande tidigt stöd för arbetsförmåga, vilken hjälper med att stöda anställda som befinner sig i en svår livssituation.
  • Organisationen bör skapa ramar inom vilka det blir lättare för chefer och kollegor att stöda den sörjande. Chefers uppgift är att avtala tillsammans med den anställda och företagshälsovården om de åtgärder med vilka man underlättar den sörjandes återkomst till arbetet samt att säkerställa att hela arbetslaget kan stöda den sörjande.

  • Läs under följande rubriker om vad man bör beakta innan den anställda återvänder till arbetet, vid återkomst till arbetet och på lång sikt. Ta dessa saker i beaktande i arbetsplatsens krisplan och i andra nödvändiga planer.

Hur agera om en arbetskamrat dör?

En arbetskamrats död berör hela arbetslaget och kan orsaka att hela verksamheten på arbetsplatsen tillfälligtvis stannar upp. Händelsen kan skapa chock och sorg hos de anställda, liksom oro för hur arbetet i fortsättningen ska ordnas. Vid ett dödsfall som berör arbetslaget, rekommenderas professionell hjälp så att situationen kan lösas. På grund av detta kan arbetsplatsens chef eller HR-personal vara i kontakt med företagshälsovårdstjänster, genom vilka det blir möjligt att få hjälp av exempelvis en arbetspsykolog.

Hur beakta den anställda före återkomsten till arbetet?

Organisationen bör beakta den förändrade situationen hos de anställda så fort den kommer till känna. En närståendes död kan vara väldigt plötslig eller en som man känt till i förväg. En anställd kan bli borta från arbetet redan innan den närstående dött för att exempelvis delta i palliativ vård.

Ta del och fråga vad den sörjande behöver

  • Arbetsgivaren tar del i sorgen. Arbetsgivaren bör uttrycka sitt deltagande samt leda och upprätta stödåtgärder. Det är bra om chefen är i kontakt med den sörjande personligen.

    En passande kondoleans är att skicka blommor, men även exempelvis hjälp i vardagen kan behövas.

  • Arbetsgivaren bör fråga den sörjande vilken typ av stöd denne vill ha av sitt arbetslag.
  • Arbetsgivaren informerar om situationen enligt den anställdas önskemål Medlemmarna i arbetslaget behöver information om den skedda krisen, men informationen ges alltid på den sörjandes villkor. Alla vill inte att arbetskamraterna ska känna till deras situation.
  • Arbetslaget tar del i sorgen. Chefen förmedlar den sörjandes önskemål till arbetslaget: till exempel hur och när han/hon vill tala om det skedda med sina arbetskamrater. Man bör även ge den sörjande möjligheten att inte tala om det skedda på sin arbetsplats.
  • Behåll kontakten under sjukledigheten. Återkomsten till arbetet underlättas av att kontakten till arbetsplatsen har bibehållits under sjukledigheten.

Sjukledighet och andra typer av frånvaro

Behovet av sjukledighet efter en närståendes död är väldigt individuellt. Vissa behöver en lång sjukledighet för att förmå arbeta igen, medan andra vill återvända till arbetet väldigt snart. Ofta hjälper återkomsten till arbetet med rehabilitering, eftersom den innebär en återvändo till “det normala livet” efter en kris.

Det är bra för arbetsgivaren att uppmuntra och stöda den sörjande i att återkomma till arbetet, men å andra sidan är det viktigt att visa förståelse gentemot frånvaro.

Arbetsgivaren bör säkerställa att den sörjande har tillgång till företagshälsovårdstjänster, och att sjukledigheter avtalas tillsammans med den anställda och företagshälsovården. Den sörjandes egen upplevelse av sin egen arbetsförmåga är i nyckelposition.

Sjukledighet kräver en diagnos ställd av läkare. Tyvärr leder därför en tillfällig oförmåga att arbeta orsakad av förlust ofta till felaktiga depressionsdiagnoser.

Det är bra för arbetsgivaren att fundera på riktlinjerna för hur man kan möjliggöra en anställds frånvaro vid exempelvis palliativ vård. Det är bra att ha ett giltigt principbeslut på arbetsplatsen gällande den anställdas möjlighet att delta i en närståendes palliativa vård, om hur man bör agera i dessa situationer, eftersom behovet av palliativ vård förväntas öka i Europa under de närmaste åren, framkommer det på Duodecims hemsida God medicinsk praxis, där det även finns mer information om palliativ vård.

Hjälp den sörjande att hitta hjälp och information

För många sörjande är stödet från det egna sociala nätverket i nyckelposition för att anpassa sig till sorgen. Medlemmarna i arbetslaget kan vara en väsentlig del av det sociala nätverket. Därför är det viktigt att medlemmarna i arbetslaget visar omsorg och stöd.

Många behöver också kamratstöd eller professionell hjälp. På arbetsplatsen kan man hjälpa med att fortsätta stödkedjan genom att säkerställa en tillräcklig kontakt med företagshälsovården och genom att berätta för den sörjande om andra stödkanaler. Man kan till exempel ge broschyrer om kamratstödsföreningar till den sörjande.

Hur stöda den anställda vid återkomsten till arbetet?

  • Arbetsgivaren bör ordna möjligheter att bearbeta det skedda enligt den sörjandes önskemål Dylika sätt kan vara exempelvis en minnesstund där den sörjande får berätta om sin avlidne närstående, eller ett diskussionstillfälle lett av en utomstående professionell.
  • Arbetsgivaren kan arrangera trepartsförhandlingar med företagshälsovården. Förhandlingen arrangeras bara med den anställdas tillstånd, men arbetsgivaren kan ta initiativ. I trepartsförhandlingen går man igenom den sörjandes behov och önskemål och vilka arrangemang som bäst kan främja den sörjandes arbetsförmåga.  
  • Det rekommenderas att arbetsgivaren och den anställda upprättar en skriftlig plan gällande återkomst till arbetet före den faktiska återkomsten. I planen finns nedtecknat alla de överenskomna arrangemangen gällande att underlätta arbetsförmågan vid återkomst från sjukledigheten.  
  • Arbetsgivaren bör ordna återkomsten till arbetet och de nödvändiga stödåtgärderna på ett kontrollerat sätt. Det är viktigt att vara medveten om förlustens påverkan på den anställdas liv och arbetsförmåga. Å andra sidan bör man inte underskatta den anställda: sorg fördummar inte, även om den kan påverka exempelvis minnet och orken i allmänhet under en tid.
  • Arbetsgivaren bör beakta den sörjandes familjesituation Om till exempel en vårdnadshavare i en barnfamilj eller ett barn dör, kräver situationen ofta specialarrangemang. Till exempel kan det behövas flexibilitet i arbetstiderna för att ordna barnavård.

Vad om den sörjande är redo att återvända till jobbet men inte är fullt förmögen att arbeta?

Det lönar sig att stöda den sörjandes återkomst till arbetet, även om den sörjande inte genast skulle vara redo att arbeta i samma uppgifter och i samma takt som före det skedda. Det finns många sätt med vilka man kan hjälpa den sörjande att återanpassa sig. Sätten är tillfälliga: återvändon till ett normaltillstånd bör göras kontrollerat och i en takt som passar den sörjande.

  • Att minska arbetstiden. Man kan beviljas partiell sjukdagpenning, då man före heltidsarbete minskar 40-60% från den tidigare. FPA betalar partiell sjukdagpenning.
  • Flexibla arbetstider. Man kan avtala om extra flexibla arbetstider med den anställda, vilka stöder dennes arbetsförmåga.  
  • Möjlighet till distansarbete. Möjlighet att arbeta hemifrån mer än förut.
  • Omorganisering av arbetsuppgifter. Omorganisering görs enligt den anställdas önskemål och i samarbete med denne.

Hur stöda den sörjandes arbetslag?

  • Arbetslaget behöver stöd när en medlem i laget råkar ut för sorg. Chefens uppgift är att hjälpa arbetslaget att bemöta den sörjande, genom att diskutera, lyssna och förmedla information samt instruera.

  • Det blir lättare för medlemmarna i arbetslaget om man diskuterar tillsammans om hur man bemöter en sörjande. Inom arbetslaget kan man dryfta hurdana tankar och känslor situationen väcker i var och en. I dessa situationer är det viktigt för chefen att höra sig för huruvida det vore bättre att ta sådana diskussioner på tumanhand med den anställda eller med hela laget. Precis som i mötet med den sörjande, är det även viktigt att direkt fråga efter tankar hos de anställda som möter sörjande.

  • Chefen fungerar ofta som en länk mellan den sörjande och arbetslaget. Det kan kännas som en lättnad för arbetslaget att få höra om hur den sörjande önskar bli bemött. Chefen måste dock behålla förtroendet till den sörjande och berätta vidare bara sådana saker som man kommit överens om att berätta.

  • Chefen säkerställer att den sörjandes frånvaro inte belastar resten av arbetslaget. Det är också viktigt att förstå att situationen kan belasta känslomässigt och synas i de andra medlemmarnas arbetsprestation

Såhär kan arbetslaget förbereda sig inför en sörjande som återvänder till arbetet:

  • Dryfta tillsammans, vad som skulle vara ett gott bemötande, så känns inte situationen så skrämmande.
  • Fundera och kom överens om hur ni tillsammans kan säkerställa att återkomsten är en positiv upplevelse för den sörjande.
  • Det vore väldigt bra, om du som chef i detta skede kunde förmedla den sörjandes eventuella egna önskemål till arbetslaget.
Surevan kohtaamisessa on tärkeää myötätunto

Chef, glöm inte dina egna resurser

  • Situationen kan utmana chefens resurser, eftersom att hantera svåra situationer och att hjälpa andra även påverkar den egna orken. Det är skäl för chefen att även ta hand om sitt eget välbefinnande och vid behov be om hjälp av sin egen chef eller företagshälsovården.
  • Svåra situationer och stora livkriser kommer ofta plötsligt och kan belasta chefen personligen. Exempelvis brott mot liv, barns död, olyckor och självmord väcker lätt olika känslor som kan vara svåra att hantera.

  • Chefen måste vara medveten om att den sörjande kan bete sig annorlunda än det som anses normalt och vanligt. Han/hon kan vara arg, irritabel, tillbakadragen, bitter och deprimerad. Han/hon kan vilja berätta om sin upplevelse om och om igen alternativt tiga om allt.

  • Om chefens egna resurser och kunskap inte räcker, eller om den sörjande behöver mer hjälp än vad chefens professionella gränser räcker till, bör chefen ta kontakt med företagshälsovården för att få mer hjälp.

Hur stöda den sörjande på lång sikt?

Effekterna av en närståendes död på en anställds liv är långtgående. Ofta slutar man beakta den sörjande alltför tidigt.

  • Uppföljningen av den sörjandes välbefinnande och arbetsförmåga bör automatiseras Arbetsförmågan kan exempelvis följas upp genom regelbundna möten med chefen och företagshälsovården.
  • Man bör fråga om den sörjandes mående även efter en lång tid. Vid exempelvis besök till företagshälsovården och vid utvecklingssamtal är det viktigt att beakta förlustens effekter på den nuvarande situationen, även om det skulle ha gått en lång tid sedan förlusten. De flesta sörjande uppskattar när chefer och arbetskamrater visar att de bryr sig genom att fråga hur man mår ibland och genom att visa att de kommer ihåg den avlidne.
  • Sorgen blir en del av den sörjandes livserfarenhet och liv, men glöms inte. Det är bra för arbetslaget att vara medvetna om att ibland kan den avlidne närståendes födelsedag eller dödsdag eller någon annan viktig dag med anknytning till den närstående lyfta upp sorgen starkare i den sörjandes tankar även en lång tid efter förlusten.