Rusmedelssensitiv sorg

Alkohol- och drogrelaterade dödsfall kan ofta uppfattas som självförvållade. Många närstående till personer som har dött på grund av missbruk upplever att dödsfallet är förknippat med stigma. Närstående till personer som har dött på grund av missbruk berättar att de främst känner skam, ilska, lättnad och skuld. De svåra känslorna som de närstående upplever, såsom skam och skuld, kan leda till att de närstående drar sig undan socialt och söker stöd först senare eller inte alls. Ofta upplever de närstående också att de har misslyckats för att de inte har förmått förhindra dödsfallet. I och med döden måste de närstående glömma förhoppningar om tillfrisknande och möjligheten till en ny ömsesidig relation. En närstående kan också känna skuld över att ha använt alkohol eller droger tillsammans med den avlidne.

På grund av känslorna av skuld, skam och stigmatisering som närstående upplever ska man i mötet med närstående undvika alla sådana attityder som kan stärka erfarenheten av att alkohol- och drogrelaterade dödsfall är skamliga eller stigmatiserande.  De närstående märker lätt om personen som möter dem använder ord som avslöjar attityder och förhållningssätt. Om de närstående upplever att de döms eller skuldbeläggs vid mötena finns det en risk att de helt drar sig undan för att undvika att på nytt dömas eller skuldbeläggas. Den närstående ska bemötas på precis samma sätt som alla andra som har förlorat någon – omständigheterna kan se annorlunda ut, men i grund och botten är upplevelsen av att förlora en närstående den samma.

Om den avlidne har varit beroende av alkohol eller droger i många år, kan de närstående ha levt i stress under flera års tid. Det kan ha funnits större konflikter i förhållandet med personen. Samma person kan samtidigt ha varit både älskad och belastande. Dessa två dimensioner är separata erfarenheter: å ena sidan har man älskat den närstående och å andra sidan har relationen till personen tidvis varit tung. De närstående kan uppleva att den människa de tidigare kände under årens lopp bit för bit har försvunnit i och med beroendet. I och med missbruket har de närstående kanske i åratal varit beredda på det värsta, att den som missbrukar ska dö. En del kan ha tappat kontakten till sin närstående helt på grund av beroendet. När dödsfallet inträffar är det ändå en chock för de närstående, även om det kanske var väntat. Det händer också att alla som står den avlidne nära inte nödvändigtvis har varit medvetna om personens narkotikaberoende eller kraftiga alkoholkonsumtion. Alla som dör på grund av alkohol eller droger har inte använt dem länge eller varit beroende. Rusmedelssensitiv sorg berör också många andra närstående, inte bara närstående till personer vars officiella dödsorsak är alkohol eller droger. Orsakerna till dödsfallet och händelserna kring det varierar kraftigt. Varje närstående och fall ska bemötas med samma respekt.

När någon dör på grund av missbruk, bearbetar de närstående känslorna som dödsfallet väcker, men ofta också den känslomässiga belastning som år av beroende har gett upphov till. När en närstående har missbruksproblem, belastas relationen bland annat av rädsla för förlust, ilska och besvikelse, en dragkamp om hopp och förtvivlan och ofta också skam. Ofta finns det inget utrymme för att möta och behandla de här känslorna medan missbruket pågår. När en närstående som har missbrukat dör, kan alla de här känslorna komma upp till ytan och skapa förvirring och även skuld. Ibland är känslostormen så kraftig och slitande att den till och med väcker självdestruktiva tankar.

Den som har förlorat en närstående kan behöva många slags stöd efter förlusten, beroende på situationen allt från hjälp med att sköta praktiska saker till samtalshjälp. När någon dör på grund av missbruk ska dödsfallets särdrag beaktas i fråga om hurdant stöd de närstående behöver. De närstående ska också erbjudas professionellt stöd. Om man inte sörjer kan sorgen eskalera till depression. Därför är det viktigt att de närstående får det stöd de behöver. På grund av att rusmedelssensitiv sorg är speciell kan det finnas ett akut behov av en sorggrupp direkt efter förlusten. Att tala med andra som har upplevt liknande förlust kan vara en viktig form av stöd för de närstående. Därför behövs det egna sorggrupper för dem som sörjer närstående som har dött på grund av missbruk.

Ge information: Förståelse för varför och hur någon har dött är en viktig del av sorgen. De professionella har i uppgift att ge de närstående information om vad som har hänt. Många funderar på hur deras närstående dog och vilka händelser som ledde till döden. De närstående vill veta vem som var inblandade i händelserna och var på plats när personen dog. De närstående kan själva begära information av professionella som känner till händelseförloppet. De professionella kan också själva fråga de närstående om det finns något de vill veta. Kunskap hjälper de närstående att förstå vad som har hänt, även om man kanske aldrig får svar på alla frågor.

Förståelse för beroendesjukdomar: De professionella behöver ha förståelse för beroendesjukdomar vid mötena. Också de sörjande närstående kan behöva mer information om och förståelse för drog- eller alkoholberoende och dess verkningar för att förstå vad som har hänt deras närstående. Att förstå drog- eller alkoholberoende som en sjukdom (t.ex. som diabetes) kan göra det lättare för den närstående och minska till exempel känslor av skuld och skam. Ansvaret för behandlingen av beroendesjukdomen ligger hos den som missbrukar och en utomstående kan inte ta på sig det här ansvaret. Människor dör också i andra sjukdomar som inte behandlas.

Vad ska professionella särskilt tänka på?

Det är viktigt att arbetstagaren kan tala om den sorg hen möter i sitt arbete i arbetshandledningen, antingen i arbetsgemenskapens gemensamma handledning eller i individuell handledning. Dödsfall och sorg man möter i arbetet kan aktivera förluster och sorger som arbetstagaren har upplevt i sitt eget liv utanför arbetet. Sorgen kan kännas annorlunda och det är viktigt att lyssna på sig själv för att ta reda på om känslor eller till exempel kroppsliga reaktioner hänger ihop med ett dödsfall man har varit med om i arbetet. Det är viktigt att ge utlopp för den belastning man upplever i arbetet så att den inte eskalerar.