This post is also available in: Suomi (Finska) English (Engelska)

ATT BEMÖTA EN SÖRJANDE

Att bemöta en sörjande är en viktig färdighet: i många vetenskapliga studier har man kunnat konstatera att respektfulla och stödjande bemötanden med experter hjälper dem som har förlorat en närstående, både på lång och kort sikt (se evidenssammandrag av Hotus vårdrekommendationer). Man kan alltså säga att bemötandet av en sörjande är en viktig del av den hjälp som allt yrkesfolk erbjuder sörjande. Vare sig din arbetsbeskrivning innehåller rapportering, utredning, räddning, vård, diagnostisering eller något annat, kan du genom ett gott bemötande hjälpa den sörjande i den tunga livssituationen.

Källor på nätet: 

  • Hoitotyön tutkimussäätiö (2018). Äkillisesti kuolleen henkilön läheisten tukeminen. Hoitotyön suositus (online). Hoitotyön tutkimussäätiön asettama työryhmä. Helsinki: Hoitotyön tutkimussäätiö, 2018 (viitattu 4.9.2018). Saatavilla: www.hotus.fi.
  • Poijula, S. (2018). Suru. Soili Poijulan kotisivut (viitattu 9.11.2018). Saatavilla: www.soilipoijula.fi/tietosivut/suru/ 

Tryckta källor:

  • Aho A-L., Savolainen S. (2012). Kirjallisuuskatsaus: Vanhempien selviytymistä edistävät ja estävät tekijät lapsen kuoleman jälkeen. Thanatos 1 (2), 1–28.
  • Dyregrov K., Dyregrov A. (2008). Effective Grief and Bereavement Support. The Role of Family, Friends, Colleagues, Schools and Support Professionals. Lontoo: JKP.
  • Erjanti H., Paunonen-Ilmonen M. (2004). Suru ja surevat. Surevien hoitotyön perusteet. Helsinki: WSOY. Vaikeus auttaa surevaa 145–148, Auttajan taakka 151–152
  • Hautala, E., Tuominen, E. (2017). Ensivaiheen tuki äkillisesti puolisonsa menettäneelle. Tampereen ammattikorkeakoulun opinnäytetyö (AMK).
  • Hedrenius S., Johansson S. (2016). Kriisituki. Ensiapua onnettomuuksien, katastrofien ja järkyttävien tapahtumien käsittelyyn. Tallinna: Tieotsanoma. Suom. Strellman U. Original Krisstöd vid vid olyckor, katastrofer ock svåra händelser: att stärka människors motståndskraft (2013).
  • Itkonen J. (2018). Kun vauvaonni vaihtuu kuoleman suruun – Narratiivinen tutkimus kohtukuolemasta, lapsen kuoleman aiheuttamasta surusta ja selviytymisprosessista sekä kirkon tuesta. Helsinki: Helsingin yliopisto.
  • Pulkkinen M. (2017). Surun sylissä. Suomalaisten kokemuksia menetyksestä. Helsinki: S&S.
  • Saari, S; Kantanen, I.; Kämäräinen, L.; Parviainen, K.; Valoaho, S.; Yli-Pirilä, P. (toim.) (2009). Hädän hetkellä – psyykkisen ensiavun opas. Helsinki: Kustannus Oy Duodecim ja Suomen Punainen Risti.
  • Savolainen S., Kaunonen M. & Aho A-L. (2013). Vanhempien selviytymistä auttavat tekijät lapsen kuoleman jälkeen. Hoitotiede 25 (3), 222–235.
  • Shariff, A., Olson, J., Santos Salas, A. & Cranley, L. (2017). Nurses’ experiences of providing care to bereaved families who experience unexpected death in intensive care units: A narrative overview. Canadian Journal of Critical Care Nursing 28 (1), 21–29. Surevien saamaan tukeen vaikuttavat tekijät.
  • Virta T., Kaunonen M., Aho A-L. (2017). Henkirikosuhrien läheisten suru sekä selviytymistä edistävät ja estävät tekijät. Thanatos 6 (2), 5–48.
  • Välimäki, Elina (2017). Ei unohdu koskaan. Henkirikoksen jäljet. Jyväskylä: PS-kustannus.

Otra källor: 

  • Poijula, Soili: Monikasvoinen suru. Lahden kesäyliopiston 14.11.2018 järjestämä koulutus ja koulutusmateriaalit.

Hurdant är ett gott bemötande?

Bemöt den sörjande som en individ.

Kohtaa sureva yksilönä. Surevan kohtaaminen -hankkeen grafiikkaa.

Kartlägg det stödjande nätverket och behovet av stöd. Fråga hurdant stöd den sörjande vill ha.

Visa din medkänsla. 

Osoita myötätuntosi, kuuntele ja ole läsnä. Surevan kohtaaminen -hankkeen kuvitusta.

Det är viktigt för den sörjande att veta att du bryr dig. Lyssna och var närvarande.

Ge din tid.

Anna aikaasi. Surevan kohtaaminen -hankkeen kuvitusta.

Reservera tillräckligt med tid för att bemöta den sörjande.

Ge information.

Anna tietoa – myös kirjallisena. Surevan kohtaaminen -hankkeen kuvitusta.

Tala rakt och förståeligt. Den sörjande behöver information om vad som har hänt, om sorg och om möjligheter att få stöd – också skriftligt.

Respektera sorgen.

Anna tietoa – myös kirjallisena. Surevan kohtaaminen -hankkeen kuvitusta.

De närstående har rätt till att sörja, oavsett situation. Försök inte förminska sorgen eller göra egna tolkningar.  Använd den avlidnas namn när du talar om personen.

Hänvisa vidare.

Ohjaa sureva eteenpäin. Surevan kohtaaminen -hankkeen kuvitusta.

Det är bra att försäkra sig om att den som sörjer får stöd också i fortsättningen och inte lämnas ensam. Den sörjande kan behöva

  • krishjälp
  • hälsovård
  • samtalshjälp
  • kamratstöd
  • ekonomiskt stöd
  • praktisk hjälp.

Varje förlust och sorg är unik. Orsakerna till dödsfall varierar och förlusten sker alltid i en viss livssituation. Människor är olika och var och en har sin livshistoria och sitt personliga sätt att reagera och handla i svåra situationer. De här sakerna påverkar hur den sörjande hanterar och uttrycker sin sorg. Varje sörjande ska bemötas som en individ. Fråga den sörjande själv hurdant stöd hen behöver. Sorg berör också barn och ungdomar. De sörjer lika djupt som vuxna, även om sätten att uttrycka sorg är annorlunda på grund av åldern. En närståendes död påverkar barn och unga kraftigt, och de behöver alltid stöd av en vuxen för att bearbeta förlusten och sorgen. Läs mer om sorg hos barn och unga.

Man kan visa medkänsla både med ord och handlingar. När man bemöter någon som har förlorat en närstående, är det bra att på något sätt visa medkänsla och uttrycka sitt deltagande i sorgen. I yrkesmässiga sammanhang är ”jag beklagar” och ”jag deltar i sorgen” allmänna och neutrala uttryck i den finländska kulturen. För den som har förlorat en närstående har livet kastats omkull och för hen känns det sårande om man vid mötet förbiser det som har skett. Att delta i sorgen är på sätt och vis ett sätt att öppna upp för diskussion i situationen. Efter det kan man diskutera annat som gäller förlusten och den sörjande. Man kan också säga till den sörjande att man saknar ord. Man kan visa medkänsla förutom med ord också med handlingar, till exempel beröring, sin blick och bara genom att vara närvarande med den sörjande.

Den sörjande uppskattar närvaro och behöver någon som lyssnar. Den som sörjer uppskattar att bli bemött med medkänsla och närvaro utan brådska. Ofta vill de som har förlorat en närstående berätta om vad som har hänt och de behöver någon som lyssnar. När man stöder en sörjande är det viktigare att lyssna än att tala. När man stöder en sörjande måste man acceptera att man inte kan avlägsna eller ens minska den andras sorg. Trots det är det viktigt för den sörjande att inte lämnas ensam i situationen, utan att det finns människor som uthärdar hens smärta.

Det är viktigt att inte försöka ”lösa” sorgen. Sorg försvinner inte för att man handlar på ett visst sätt eller söker förklaringar till eller mening med det som har skett. Man ska inte heller jämföra olika förluster eller rangordna dem. Välmenta råd eller ordspråk som är avsedda som tröst sårar ofta den som har förlorat en närstående. Till exempel uttryck som: ”Ingen får mer bördor än de orkar bära, tiden läker eller om ett år känns det bättre” menar väl, men tröstar inte den sörjande.

Den sörjande behöver information om vad som har hänt. Professionella ska ge den sörjande information om saker som gäller döden och svara på frågor. Det är ofta en lättnad för den sörjande att höra fakta om det som har hänt och att få allmän information om sorg. Kunskap hjälper den sörjande att förstå vad som har hänt och sina egna reaktioner på den närståendes död. De professionella ska gärna tala tydligt och använda lättförståeliga termer. Om den sörjande befinner sig i ett chocktillstånd, kan hen ha svårt att ta emot information. Därför ska det vara möjligt att diskutera också senare. Det är bra att ge information också skriftligt. Dessutom ska den sörjande få information om hurdant stöd det finns att få.

Sorgen får finnas med i livet hos den som varit med om en förlust. Respektera alltid sorgen hos den som har förlorat en närstående. Var och en har rätt till sin sorg, oavsett hur situationen ser ut. Ingen människas sorg ska förringas. Man kan och ska gärna använda den avlidna personens namn när man talar om hen. Vänta dig inte att sorgen kommer att framskrida från ett skede till ett annat och ställ inte tidsgränser för hur länge sorgen kan pågå. Man lever med sorgen och ofta finns den på ett eller annat sätt med livet igenom. Det är naturligt att ibland känna kraftig sorg också en lång tid efter förlusten. Den kraftiga smärtan man känner den första tiden kommer ändå att lätta. Livet fortsätter och för med sig också goda och positiva saker.

Förutom stöd från närstående kan den sörjande behöva professionell hjälp. Man ska berätta för den sörjande vilka rättigheter hen har och vilka olika former av stöd det finns samt vid behov hänvisa till professionellt stöd. Det är också bra att uppmuntra den sörjande att ta emot stöd. Om dödsfallet inträffar i tidig ålder eller plötsligt, är krishjälp ett viktigt stöd i det första skedet utöver stöd från de närstående. Ge gärna den sörjande också skriftlig information om olika stödformer så att hen kan läsa information senare. Behovet av stöd kan komma först en tid efter förlusten. Därför är det bra att erbjuda stöd både i det inledande skedet och senare. Läs om olika instanser som erbjuder den sörjande stöd och kamratstöd samt om sorgeorganisationer.

Se rekommendationerna
Hösten 2018 publicerade Hotus (Hoitotyön tutkimussäätiö) expertrekommendationer baserade på forskningsbelägg: Stöd för närstående när en anhörig plötsligt avlidit. Vårdrekommendationerna är källan till de praktiska anvisningar som vi ger på denna webbplats för att bemöta en sörjande. Du kan läsa vårdrekommendationen i sin helhet på Hotus webbplats www.hotus.fi!
Se rekommendationerna
Se rekommendationerna
Hösten 2023 publicerade Hotus (Hoitotyön tutkimussäätiö) expertrekommendationer baserade på forskningsbelägg: Att bemöta och stötta närstående till patienter i palliativ vård Läs vårdrekommendationen i sin helhet på Hotus webbplats www.hotus.fi!
Se rekommendationerna

Vad kan göra det svårt att bemöta en sörjande?

  • Man försöker lösa sorgen. Den chockerande förlusten som en medmänniska upplevt väcker en stor vilja att hjälpa. Viljan att hjälpa kan göra att man glömmer det faktum att ett dödsfall bland nära och kära inte kan botas och att smärtan som den sörjande upplever inte kan minskas.
  • Man förstår inte sorgen. Sorg är en helhetsmässig upplevelse och påverkar alla aspekter av livet. Sorgen är alltid individuell och det finns olika sätt att sörja. När kunskapen om och förståelsen för sorg ökar, förbättras också beredskapen att möta den sörjande.

  • Hjälparen försöker medvetet eller omedvetet skydda sig själv.Dödsfallet som har inträffat är så chockerande att man inte vill tänka på det, och den närståendes sorg är så stor att den är svår att bemöta. De flesta människor undviker att utsätta sig för ångestframkallande saker, vilket är helt naturligt. Om en expert tar för mycket avstånd, kan den sörjande tolka det som likgiltighet.

  • Det finns inte tillräckligt med resurser. Många organisationer arbetar med alltför knappa resurser. Det försvårar möjligheterna att ha ett lugnt, empatiskt möte med klienten.

Vilka saker påverkar det stöd som de sörjande får?

Många olika faktorer påverkar hur den sörjande får professionellt stöd. Dessa faktorer kan gälla såväl de professionella som organisationerna. När man stöder en sörjande borde man fokusera på den sörjandes behov och egna önskemål. Nedan har vi sammanställt saker som professionella och organisationer kan ha nytta av när de vill främja stödet till de sörjande.

  • De professionellas kunskap om sorg och om att möta den sörjande.

  • Hantering och förtydligande av den professionellas eget förhållande till sorg och död. Den professionella ska gärna bearbeta sina egna erfarenheter av förlust och vara medveten om hur de eventuellt påverkar mötena. Det är viktigt att till exempel vid arbetshandledning hantera dina egna känslor samt situationer som kommit emot i arbetet.

  • Stöd från den egna arbetsgemenskapen samt att ta vara på sig själv. Det är viktigt att ta hand om ditt eget välbefinnande och dina resurser. Du orkar bättre i arbetet när du har möjlighet att dela belastande saker i arbetsgemenskapen och får stöd av arbetskamraterna.

  • Organisationens arbetssätt och attityder. Organisationen ska sörja för tillräckliga resurser, arbetssätt, arbetstagarnas kompetens och stöd. Alla professionella som i sitt arbete möter sörjande ska bemöta dem empatiskt och hänvisa den sörjande till stöd.